När jag har svårt att sova

läser Jocke för mig, det har han gjort ända sedan vi träffades. Om inte det fungerar brukar han prata strunt (vanligen om stridsflygplan, men med åren har jag snappat upp såpass att jag numera rättar honom och fyller i, istället för att somna) och fungerar inte heller det brukar vi prata minnen från barndomen. Det brukar handla om barnprogramssignaturer, barnprogram, läskeblask, godis, (vi saknar Nickel båda två), tuggummin (chock!), radioprogram, tv-serier eller glass.